Sekularism, ateism, Skavlan,

Tro hos Skavlan

Med den nya aggressivitet som ateismen idag visar upp sig hos debattörer som Christer Sturmark och Björn Ulvaeus, eller som hos Liza Marklund eller Stellan Skarsgård hos Fredrik Skavlan, för att nu bara nämna några, skulle man kunna tro att sekularismen är på frammarsch i vår del av världen. Det är dock tvärtemot så att ateismens agenda i Europa har misslyckats. Gudstro och andlighet är på frammarsch, ateismen backar globalt sett. De stater som under 1900-talet förklarade Gudstron död inom sina gränser har fått se nedmonteringen av ateismen i den ena socialistiska staten efter den andra. Politikern och debattören Bertil Slaug gav uttryck en ganska ödmjuk hållning i programmet Tendens i P1 när han förklarade att han plötsligt insåg att han var ganska ensam om sin ateistiska inställning. Minst 98% av världens befolkning har en andlig livshållning och en gudstro i grunden. Det gav honom bland annat anledning att gå en Alphakurs för att öka sin kunskap om vad kristna egentligen tror. Hans ödmjukhet är dock ovanlig. Ateismens militanta hållning mot allt som luktar gudstro, speciellt i organiserad form, tyder på en desperation som smugit sig in bland gudsförnekarna. Nu har det blivit okej att inte bara uttala sig nedlåtande om gudstrons fundament. Det är även helt legitimt att raljera med troende, deras brist på intelligens, deras hållning till etik och moral och deras världsbild. Det faktum att drivkraften i humanistiska insatser för att hjälpa nödlidande, motarbeta fattigdomen och bekämpa trafficing till allra största delen kommer ur en andlig förståelse av tillvaron, en kristen sådan inte minst, tiger dessa företrädare för den nya, fundamentalistiska ateismen med. När Stellan Skarsgård i Skavlans talkshow i TV1 häromkvällen hade oemotsagd fått vräka ur sig sin ilska över tron, troende och Gud insåg han plötsligt att Skavlans andra gäst, Alice Bah, var en gudstroende människa. Hennes finstämda beskrivning av trons kraft i hennes liv som hjälp att klara utmaningarna i mötet med nöden gav honom anledning, inte att be om ursäkt för sina överdrifter, men att "ateistiskt generöst" medge att tron nog kan vara bra för vissa enskilda (läs svaga) individer, men det var inget att fästa avseende vid i någon vidare samhällsmening. Om en företrädare för Gudstron skulle lägga i dagen en sådan fördomsfull brist på kunskap skulle media inte vänta att få exponera det. TV1-sponsrad oemotsagd ateism och förlöjligande av tro - hur står det i förhållande till public service-uppdagets allsidighet, opartiskhet och olika sidors rätt att komma till tals på ett fördomsfritt sätt? Än så länge har få av dessa stridbara ateister nått en sådan position i Europas demokratier att de kan påverka ländernas lagstiftning. Försök har gjorts i Sverige av Humanisterna att attackera religionsfriheten och söka avskaffa denna rätt ur grundlagen. Men opinioner kan drivas utanför de lagstiftande församlingarna och på många platser i landet känner skolpersonal, socialtjänst, friskolor eller vårdpersonal av en ny form av bevakning, Ateismen görs till norm - gudstron till det som avviker. Jag har börjat samla material för att kunna ge ut en handbok för förföljda.
|