Not sooo Lone Star

SVTs Existens visade i måndags det första av två avslöjande reportage om församlingen Kristet Center Syd, där personer ifrån avhoppargruppen framträtt med berättelser som hör hemma i instruktionsboken för hur sekter bedriver sin verksamhet. Församlingsledningen och medlemmar i KCS framträder också och med mekanisk monotoni upprepar de fraser som alltid hörs i sekter. Inget nytt under solen. Vem väntar sig något annat? Patetiskt. Pastor Segerliv får frågan om han är våldsam av sig, och vid hans sida står hans nuvarande fru och skakar energiskt på huvudet, "det har jag aldrig sett!". Vad vi kan se av reportage nummer 1 är:
- KCS har inte några fria, öppna gudstjänster eller liknande som ger utomstående möjlighet att se och uppfatta vad som undervisas.
- Pastorns totala grepp över situationen är inte en diskussionsfråga. Den är ett faktum. Han har total kontroll över gruppen, och skapar bara en yta av medbestämmande och möjlighet till inflytande. Detta är det läge av manipulation som är långt starkare än yttre maktmissbruk och kontroll.
- Barnarbete är absolut klart tillämpat i KCS
- Medlemmarnas arbete i KCS är klart och tydligt den form av kristet "tjänande" som praktiseras i sekten. Detta är beviset för hängivenhet, basen för befordran och uttrycket för lojalitet mot ledarskapet. Denna lära är väldokumenterad i sekter.
Jag är osäker på om Existens´reportrar är så naiva och överraskade i mötet med sekter som de framstod som i programmet. Det är kanhända en avväpnande strategi för att locka ut sekterismen i ljuset, men som kommentarer mellan inslagen gör det ett förvirrande intryck.
Hur ska vi förhålla oss när media sätter strålkastarljuset på sjuka företeelser inom kristenheten? Borde vi bidra och hjälpa till, eller ska vi som det ibland hävdas, försöka tysta ner detta, eftersom det inte ärar Gud? Jag tror att de frågeställningarna verkligen vittnar om ur illa vi har spårat ur i en del pingst/karismatiska/trosrörelse-sammanhang. Vår ledarsyn, vår auktoritetstro, framgångstänkande, lydnad och mycket annat i den vägen lockar oss till en slags passivitet inför den sjuka sortens andlighet. När profetior och mirakler, änglar och demoner dyker upp på scenen är det lätt att vi backar undan i stället för att frimodigt slå på ljuset och verkligen djupgående analysera. JAg är medveten om att det finns en risk. HÄr är några riskfaktorer för dem som är med i KCS idag, när kritikvinden blåser:
- motståndet är ett bevis för att vi är rätt
- säkert har någon någon gång profeterat om att motstånd ska komma, men att vi inte ska ge vika. Ser ni nu att det var rätt?
- behovet av att visa att jag verkligen inte tagit intryck av de negativa ifrågasättandena driver medlemmar in i fördjupad lojalitet
.- avståndstagande mot de "farliga" - avhopparna, släktingarna etc - kommer att öka
- den maktfullkomlige ledaren tar in av kritiken och justerar sitt beteende för att skapa ett "förr" och ett "nu".
- en ny grupp av ledargestalter kommer ofta fram i sekten vid en sådan tid, med större krav på radikalitet, vilket går ut över gruppens medlemmar.
- ekonomiska uppoffringar av olika slag blir nödvändiga eftersom gruppens periferi minskar och den lilla kärngruppen inte klarar det
- i KCS fall finns en påtaglig möjlighet att de företag som i stor utsträckning köpt in sig på Vildmarkscentret backar och inkomsterna rasar. Det kan leda till att pressen på kvarvarande medlemmar att jobba mer och hårdare, offra mer och binda sig ekonomiskt genom privatlån etc. ökar med växande svårigheter för medlemmarna att komma loss som följd.
När avsnitt 2 visats förstärks bilden av den totalitära miljön, och för oss som på ganska nära håll kunnat möta många av dem som skadade av behandlingen kravlat sig bort från Segerlivs maktsfär är bilden klar. Det finns inga förmildrande omständigheter. Med gråten i halsen har pastorn hävdat att han är utfryst bland kristna förkunnare, men i så fall visar det väl att det ändå finns lite sund tanke i de kretsarna.
Ett annat sammanhang, verksamt i vår region är församlingen Faderhuset i Köpenhamn. Här har pastor Ruth Evensen härskat oinskränkt i många år. Många har vetat det, men med stor försiktighet har kristna tassat runt ämnet. När nu Ruths dotter går ut i skakande klarlägganden blir bilden klar. I en artikel försöker jag lägga ut det materialet för beskådande.



|