Preacher Man reflekterar

Om inte #1

För många engagerade i någon av de kyrkor vars framtid nu ska bli gemensam, har utvecklingen varit smärtsam att följa under åren. Minskningen i medlemsantal och antalet församlingar visar hur sekulariseringen av det svenska samhället mer och mer dragit undan mattan för kyrkorna. De flesta samfunden har entydigt befunnit sig på medlemstappets skuggsida. Den långsiktiga trenden har varit tydlig.

För litet - för sent

Samtidigt har försöken att vända utvecklingen genom nysatsningar, församlingsplantering och omstarter kommit alltför sent och varit alltför få. Sverigeundersökningen som gjorts genom Naturlig Församlingsutveckling (NFU) visar att 220 frikyrkoförsamlingar lades ner under 2000-talets fem första år. Endast 27 nya församlingar startades under samma tid.

Tveksamhet kännetecknade samfundens tankar på nystarter långt in på 1990-talet. Ibland betraktades en ekumenisk strävan efter ökad enhet som ett motsatsförhållande till behovet av flera församlingar, och inte ens idag är det självklart att etablerade församlingar på en ort hälsar en nystartad församling som en välkommen förstärkning i arbetet för Guds Rike på platsen.

Kyrkans uppdrag

När Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan står inför förverkligandet av sina planer att starta nytt på riksnivå är vi många som undrar vad det är för bärande tankar om kyrkans uppdrag som kommer att prägla det samfund som ska formas. Det är viktigt att man är tydlig på den punkten. Många som önskar ge sitt engagemang till GF-initiativet hoppas få se en kyrka som har ett missionellt tänkande med evangelisation, lärjungaskap och församlingsplantering som sina hjärtefrågor. Om inte, kan det knappast vara särskilt hoppingivande att tre tillbakagående samfund förenas till ett. Tanken att ”de sjuka blir inte friska av att läggas i samma säng” kanske är drastisk men har en poäng.

Genom församlingsplantering

Om inte GF-kyrkan blir starkt präglad av ett nytt missionellt engagemang är det inte möjligt att vända utvecklingen. Det är bara genom aktiv församlingsplantering som kyrkor vänder trenden, det är klart påvisbart från den internationella församlingsforskningen. Nya församlingar når nya, hittills onådda grupper av människor, vilket leder till en tillväxtpotential som de gamla församlingarna ofta har förlorat. Nystartade församlingar växer oftast snabbare. Missionskyrkan har ett systersamfund i USA, Evangelical Covenant Church, som tills för något årtionde sedan hade samma nedslående utveckling som Missionskyrkan. Då fattade samfundsledningen ett beslut om att satsa sina resurser på strategisk nyplantering och har sett sitt medlemsantal öka drastiskt de senaste åren. I rader av städer runt om i USA har man frimodigt satsat stora resurser på nya församlingar. Medarbetare har rekryterats och tränats. Kan vi förvänta oss att GF-kyrkan kommer att ta deras och liknande erfarenheter till sig?

Tätorternas kyrkosituation

Om inte... har de samfund som står bakom GFs bildande snart ”förlorat slaget” om våra städer och tätorter, förorter och större befolkningscentra.Enbart för att bibehålla status quo i fråga om församlingsantal i Sverige skulle det vara nödvändigt att fram till år 2020 plantera 800 nya församlingar, främst i storstadsregionerna, samtidigt som de existerande församlingarna behövde genomföra modiga omstartsprojekt. Strategier för hur nystarter skall se ut för att lyckas penetrera det urbana samhällets hårda skorpa av individualisering och sekularism har ännu inte presenterats av GF-initiativet. Det är en omflyttning resurs- och strategimässigt som behöver ske för att de tresamfundens gemensamma fokus ska inriktas på storstadsarbete med församlingsstarter som central strategi.

Framtida ledare

Om inte... förlorar kyrkan möjligheten att fånga upp unga som längtar efter att få arbeta med ett nytänkande där kristen närvaro och inkarnation utgör centrum för lärjungaskap och församlingsstarter. Om inte GF-kyrkan ska hamna långt efter behövs en träningsakademi för missionella strategier på ett nationellt plan. Förvaltarskap och bibehållande av verksamhet från igår räcker inte som grundinställning för morgondagens pastorer. Vill man kunna försäkra de framtida pastorerna i GF-kyrkan att det ska finnas församlingar att arbeta i efter 2030 är det hög tid för en ny grundinställning i utbildningen. Koncentrera utbildningen på att finna och träna ett andligt ledarskap med entreprenörskap och apostolisk kreativitet som viktiga ingredienser!

Från institution till rörelse

Om inte... riskerar det nya samfundets administration och struktur att fastna i byråkratisk stelbenthet. En ny kyrka i efterkristendomens Sverige behöver gå från institution till rörelse, från förvaltarskap till mission . Vi måste lämna den gamla imperialistiska kyrkotanken bakom oss och inse att efterkristendomens samhälle kräver en helt annan, mångfacetterad, rörlig kyrka. Strategi och övergripande målsättningar för ett missionellt nytänkande behöver vara tydligt grundade i den nya kyrkans teologi och ledningsgrupp och tydlighet ifråga om engagemang för Sveriges åter- evangelisering och församlingsplantering.