Preacher Man reflekterar

Issjöa #1

Nu inleder jag en artikelserie som efter några veckor även kommer att publiceras som ett häfte med historiska fakta om det som hände i Issjöa, Hamneda socken i södra Småland i mitten av 1800-talet.

I skogarna runt Hamneda och Hornsborg var tiden runt 1850 och framåt dynamiska och fantasieggande. När man idag beger sig in i den här skogsbygden med en del rester av den bebyggelse som fanns här, en hel rad sommarstugor ägda av tyska och danska och några få året-runt-boende svenskar är det oerhört svårt att tro att det för 150 år sedan låg by vid by, gård vid gård överallt här i skogarna. Den lilla grusvägen upp i skogen från Hornsborg, passerar över några kalhyggen och rundar den vackra viken vid Tuvesjöns västra strand avslöjar knappast att skogsbygden för bara 150 år sedan sjöd av liv och aktivitet. Ett par kilometer från avtagsvägen i samhället ligger Issjöa gamla missionshus i sluttningen en bit upp till höger från vägen. Huset uppfördes 1859. Det vilar på en gedigen stengrund. Huvudingången vetter mot öster och utgörs av en dubbeldörr med lås av trä med två byglar och med en snickrad skjutbar del. Missionshuset skuggas av kraftiga bokar och inbjuder till en stilla reflektion kring de historiska händelser som ägde rum hör för nu mer än 150 år sedan. De unga människor som tog initiativet till att uppföra en så stor byggnad när de själva levde under så enkla omständigheter måste betraktas med stor respekt. Berättelsen om deras radikala tro coh vilja att påverka sitt samhälle och samtiden ger ett spännande perspektiv på hur den andliga väckelsen gestaltade sig i Sverige under 1800-talet.

Sunnerbo härad omfattade det som idag utgör Markaryds, större delen av Ljungbys och Älmhults kommuner. Under ganska enkla omständigheter levde här jordbrukande familjer och indelta soldater. Ungdomsarbetslöshet fanns inte som idag, lärlings- och piga/drängarbete var vanligt för den som skulle ut i yrkeslivet. I Stighults by fanns en skola där historien berättar att Carl Johan Pehrsson sedan 1848 var ordinarie folkskollärare som flyttade mellan tre stationer: Hamneda, Hå och Stighult. Fattigdomen delades av en stor del av befolkningen. Södra Fattig-Sverige präglades av hårda livsvillkor, missväxt och hög barndödlighet. Medel-livslängden låg runt 37-40 år och i många hem dog hälften av barnen före 5 års ålder. Ändå hade villkoren börjat ändra sig, och under 1800-talets andra hälft skulle upptäckter på hälsans, vårdens och hygienens områden drastiskt ändra livsvillkoren. Det omfattande spritmissbruket började möta motstånd i den framväxande nykterhetsrörelsen som tillsammans med väckelsen påverkade till en förändring i fråga om livsstil.